an island of great complexity

Jag behöver en sommarklänning med blommor och blad och små fåglar (inte töntiga fåglar, utan majestätiska eller små, vackert estetiska fåglar). Tyget till den länkade Minimarketklänningen (bild lånad från Mint & Vintage) är perfekt, men om man bortser från att klänningen är löjligt dyr, så är den dessutom ganska åttiotalshopplös i modellen (och lika lång som en lång t-shirt). (Se själva här). Jag tycker mycket om det här tyget också, men modellen i sig är inte så spännande. Jag är även lite förtjust i det art nouveau-aktiga tyget, men jag är inte säker på att en blus är det bästa sättet att använda det på.

Det regnade för några dagar sedan. Jag minns inte exakt när det började, men jag minns den statiska känslan i luften. Den är så jävla magisk och spännande och hotfull och jag blir alltid uppfylld av något jag inte kan beskriva.

Det händer mycket och ingenting. Jag är för upptagen med att titta på löv och blommor och Gilmore Girls (igen) för att orka ta bilder. Jag glömde bort det viktiga ett tag, jag håller fast vid det viktigaste. Jag är ganska dålig men ibland ganska bra. Jag skulle lagt mig för två timmar sedan, men här sitter jag mitt i natten och lyssnar på Glenn Branca. Jag vill gifta mig under i en allé med körsbärsträd. Och ha orange skor. Allisons singout i senaste Amerian Idol var så grymt att jag ville gråta. Min hals är konstig och jag vet inte riktigt varför. Jag har varit på klassfest och överlevt. Jag har haft på mig munskydd och desinficerat mina händer. Jag har varit i skolan i vad som känns som hundra år, men känslan ligger nog en bit från verkligheten. Jag försöker ganska ofta, men kanske inte så ofta som jag skulle kunna. Resultatet är varierande.

Jag är inte tillräckligt trött än.