how does it feel?

Det går verkligen i vågor. Jag väntar på att sköta skolan-vågen ska återkomma. Gärna idag, så att jag hinner skriva klart artikeln.

I torsdags såg jag High Places med Sebastian. De var asfina och älskvärda och gjorde mig nästan konsertpepp igen. I lördags gick jag på Bob Dylan med mamma. Jag har inte lyssnat så mycket på honom, men att uppleva så stora konserter (stora som i så många åskådare) är en ganska speciell känsla. Jag tycker om den, den där känslan av masspsykos. Jag blir både förförd och förfärad. Dylan var väldigt fåordig och tyckte inte om att spela låtarna som de brukar låta. Jag hatade att höra Just like a woman. Jag tyckte om att höra All along the watchtower, men jag tänkte ändå att det mer lät som en Hendrixcover än en Dylanlåt (ja, jag vet, töntigt, whatever). Finast var att vara där med mamma, och känslan när hela arenan var nersläckt och fotoblixtarna bland publiken rörde sig som elektriska impulser. Fantastiskt. Jag önskar att jag fotograferat något under de två konserterna.

Under veckan som gått har jag sett de tre första (som i äldsta) Star Wars-filmerna för första gången. Jag har undvikit dem tidigare eftersom det jag sett av dem har varit så jävla tråkigt. Nu såg jag dem med Basse och jag måste säga att jag fortfarande tycker de är tråkiga. Dels fullkomligt hatar jag alla fula varelser (speciellt i Return of the Jedi, fy!), dels är det stört omöjligt att stå ut med någon karaktär i mer än fem minuter (möjligtvis undantaget R2D2, Darth Vader och Wicket, men det de kan också vara väldigt töntiga och platta). Det finns så många logiska luckor att min hjärna blir förbannad, det finns så många fula effekter, töntigheter och cheesy repliker att jag blir lätt illamående. Men för att sluta vara så negativ ska jag lista några bra saker:

1) Wicket är så rolig. (jag försöker undvika att tänka på vad som döljer sig under pälsen)

2) Den lätt illamåendeframkallande känslan när rymdskeppen åker jättesnabbt och väjer för asteroider och sådant.

3) Lukes transformation från töntig valp till psykotisk jedi (från The empire strikes back till Return of the jedi).

4) När en ond gubbe går till Darth Vader och ber om ursäkt för att han fuckade upp trots att han vet att han kommer dö när han erkänner att han begått ett misstag. (minns inte vilken film, första eller andra?).

5) När Yoda säger att det inte finns några försök. (Det är extremt töntigt också, men jag tyckte om det).

6) Jag tycker Harrison Ford spelar ganska passande.

Jag måste lista några fler dåliga också:

1) CP-30 är så jävla irriterande (jag vet att han inte heter så, men det är det jag alltid kallat honom).

2) Darth Vader låter inte tillräckligt ond.

3) Chewbacca. Han bara går och ångestgnäller hela tiden.

4) Yoda. Jag borde gilla honom eftersom han är quirky och sneaky (luriga gubben!) men han är alldeles för störig för att jag ska stå ut med honom.

5) Luke tappar en hand och får en robothand som ser ut som den vanliga. HAHAHAHAHAHAHA. Det är så onödigt. Och de fruktansvärt plågsamma dans- och sångscenerna hos Jabba the Hutt i början av Return of the Jedi. Jag har inte sett något värre på mycket, mycket länge.

6) Jag kan inte sluta tänka på att Han Solo känns som typen som skulle misshandla sin flickvän/fru om hon "kollade på en annan kille lite för länge".

Det var det jag hade i huvudet just nu. Jag har nog glömt en del.

För övrigt letar jag efter en perfekt vardagsklänning och ett par sköna, svarta t-bar flats. Det går inte särskilt bra.

pepp deluxe

Lördagen: så gött igår att komma hem efter en fin heldag och en del bilkörande och ändå orka laga riktig mat. Det väckte peppen i mig! Tyvärr har jag varit heltrött sen dess.

I lördags åkte vi från Halmstad till Båstad och åt lunch på värsta fancy restaurangen. Maten var sjukt god! Salladsbordet var fantastiskt! Utsikten! Till efterrätt: ananas, melon och jordgubb! Jag dog matdöden lite, var så mätt och allt var så gott! Vi åkte vidare till en outlet och fick asfina golvkuddar med tyg av Viola Gråsten. Älskar. Fick underlägg också, i samma tyg. Det kanske blir lite väl matchigt, får se. Det är plågsamt uppenbart att vi behöver en ny matta framför soffan i alla fall. Den vi har är mammas gamla IKEA-matta i typ blekta pasteller. Den är antagligen äldre än vad jag är och jag har haft den på mitt rum så länge jag kan minnas. Nu ligger den som sagt i vardagsrummet och känner sig malplacerad. Jag tycker om den och vill ha den kvar, den måste bara ha ett bättre ställe att ligga på.

Jag såg senaste Gossip Girl igår (sen, ja, mycket att göra). Vanessa hade så fina kläder för en gångs skull! Jag tyckte jättemycket om både klänningen och halsbandet (otydlig bild här). Måste vara sjukt skönt att slippa ha på sig alla hemska neonkläder jag tycker de kastar på henne.

Ooh, nu blev jag helt klädpepp. Hittade jättefina skor här: Marais USA. Skor som godis! Mercer! Mulberry! I nude och easter! Och Irving i alla fina juvelfärger! Oooooh!

I know I'm the one you need

foto: Sebastian

Jag har så mycket att göra att jag kreverar.

varför har människor på sig skinnbyxor? varför, varför, varför?

Söndag:

+ Hängde med mamma, åt god mat och såg på film. Mamma är finast <3.

- Vaknade för sent och fick inte något vettigt uträttat trots att jag hade tid och jättemycket att göra.

det finns för många dumma saker att ha som rubrik, jag kan verkligen inte välja

Gårkvällen var finaste fina med bästa människorna, godis, Super Mario - the Lost Levels och allmän dryghet, kärlek och flamsighet.
Idag är mitt huvud mushy och jag samlar besatt bilder att hjärta.

clothe me!

Jag har ebayat rosa kjolar. Två stycken, närmare bestämt. Jag har en rosa kjol som jag aldrig använder så det är i all sin rätt att vara skeptisk till denna utveckling.

Jag har försökt börja använda pasteller mer. Jag var inte förtjust i pasteller innan men det har börjat växa fram nu. De får gärna kännas lite smutsiga, som gammelrosa och ljust blågrå. Päronglassgrön har jag älskat länge.



Coströja från i vintras. Älskar femtiotalskänslan och de aprikosa prickarna.



Stickad rosa/beige tröja med strålar.



Fluffärmslinne från Topshop. Jag får någon knasig 20/30-talskänsla av det som antagligen snarare grundar sig i fantasier än fakta.



T-shirt i gammelrosa (check) med knytrosett (check).

Jag köpte en svart tröja för några dagar sedan och kände mig nästan lite ledsen. Känner inte igen mig själv i det. Har nästan alltid svarta ben (ja, alltså svart på benen) och jag känner mig inte riktigt bekväm i det heller, men jag hittar inget bättre. Vill bara ha färg nu. När jag såg en helt svartklädd tjej förra veckan kunde jag inte riktigt uppskatta enhetligheten, jag tänkte mest att hon såg ut som en vandrande begravning. Visserligen hade hon inte spännande skärningar eller strukturer vilket gjorde det intressant heller, men ändå. Jag brukade uppskatta det enkla och vackra i helsvart. Nu känner jag inte alls för det.



Jag gillar pärlkanten, även om två av tröjorna egentligen är för mörka för mig just nu. Jag får fina associationer av pärlkanten. Jag kom att tänka på det innan idag när jag tog fotografier av tröjorna jag gillar (det blev bara tröjor tydligen). Varför jag tycker om de saker jag tycker om. Det handlar om känslan jag får, vad jag associerar till, om strukturer och skärningar. Ibland handlar det om enkla saker, som färg. Jag gillar päronglassgrönt just nu och därför köpte jag både ett linne och en kofta i den färgen. Jag vet inte om jag gillar den på mig själv senare, men det får vara. Nu är nu.



Jag gillar som sagt ljusgrönt väldigt mycket just nu. Jag tyckte om spetsmönstret också. Det känns mer virkat, kanske. Jag vet inte. Jag fick lite antika Grekland-vibbar av det, på det bra sättet. (Ungefär som av det här armbandet). Jag kan inte förklara det, jag kan oftast inte det, det bara känns.

En annan sak jag märkte idag är hur mycket jag tydligen tycker om randigt. Jag ser mig egentligen inte som en tjej som gillar randigt, men tittar jag i garderoben gör jag bevisligen det ganska mycket.



Polkagrisrandig, mjuk och gosig.



Likadan modell fast mintgrön och gosig.

Förutom färger är det strukturer. Jag använder inte så mycket tröjor med roliga strukturer, jag har någon t-shirt med en fin kant som ger mig origamivibbar (mer origamivibbar på kläder, tack!), annars är det ganska vanligt med släta bomullsplagg. Jag älskar dock det här linnet:



Jag får lite freaky Ernst Haeckel-referenser av det (tänker på hans Art forms from the ocean, har den från en gammal bokrea, asfin). Jag tycker så mycket om mönstret och den uppbyggda strukturen. (Dessutom älskar jag mörkblått, trots att det bevisligen inte är en pastellfärg).

det är ganska mycket headdesk nu

Jag lyckades vakna en halvtimme efter att jag borde. När jag precis ska gå ut genom dörren, redan försenad, kommer jag på att jag inte renskrivit mötesanteckningarna från i fredags. Anteckningarna behövs inför gruppmötet på fredag och det är dåligt att jag inte skickat dem redan samma dag som förra mötet (fredags). Givetvis har det helt fallit mig ur skallen att det var något jag behövde göra. Eftersom hela gruppen påverkas måste jag ta tag i det först, vilket innebär att jag missar den första föreläsningen. Det får mig att må lite dåligt för jag ville verkligen gå. Jag är dock säker på att jag kan läsa in det som sägs ändå. Tillråga på allt har jag sovit kanske fyra timmar och misslyckats med att göra något vettigt tiden jag var vaken innan jag lyckades somna.

Jag trivs inte i den här situationen. Fattar inte att jag glömde renskriva anteckningarna.

grass

Jag älskar att gå in på fina bloggar och läsa så knäckande fina saker, formulerade i all sin vardaglighet. Då blir jag så himla glad av mänskligheten. Jag skulle vilja länka men jag klarar inte av att personen ser att jag länkar och kanske går hit och ser min tråkiga blogg och min tråkiga smak och hej, det är inte så emo som det låter.

Jag ska egentligen försöka skriva på artikeln men det går ju sådär. Kan jag skjuta upp det så gör jag ju som bekant gärna det. Jag försöker peppa med smoothie och Högaborgare (från Ebbas) men det hjälper inte så värst.



I fredags åkte körde jag och Sebastian till Helsingborg på utflykt. Vi strosade runt, fikade på Ebbas fik (och köpte med oss kakor, därav Högaborgaren) och gick i affärer. Det var fint, även om Helsingborg är sjukt kallt eftersom det ligger precis vid havet. Vi stod bakom Dunkers och tittade ut i hamnen och det var bara ett så fint ögonblick.

På lördagen ägnade vi åt oss den episka loppisrundan med Alle, Ella och Hannah. Jag scorade inte så grymt men fick med mig ett porslinsrådjur och ett gult glasfat. Vi åkte runt halva Skåne kändes det som, men vi hamnade i alla fall i Dalby, Genarp, Sjöbo och sedan Malmö. Efteråt besökte jag farmor med Sebastian och min lillasyster, sedan blev det hemfärd och galna Let's tap hos Dvärgen i timmar.

I söndags kom mamma hit och kollade på film. Det var så fint att få hänga med henne. Vi åt middag, popcorn och såg kostymfilm.

Idag har jag inte gjort mycket. Jag fick hem ett fint linne, likadant som min syster har. (HEJ JULIA JAG HÄRMADE DIG!). Jag ska fotografera kläder så fort jag är hemma när det är fint ljus (det var för mörkt och regnigt idag).

Veckan är stressig. Om åtta timmar är det skola och på torsdag är det Animal Collective.

När jag steg ur bilen igårkväll, strax efter 22, luktade det regnig sommarkväll. Jag längtar.

jag drömmer om porslin

Jag började kolla porslin på internet och fastnade återigen för några serier av Stig Lindberg. Jag tror jag varit inne på dem tidigare och glömt bort dem lite, men nu blossade min kärlek upp igen.

Alla bilder från Markka.

Pynta:




Linnea:



Pall: