Om att få mail från människor man knappt var varse om fanns.

Det är något speciellt med att jobba kommunalt, något som inte har med lönen eller arbetskamraterna att göra. Det är jobbmailen jag talar om.
Jag blev nyligen varse om att jag har en egen jobbmail (fornamn.efternamn@jobbort.se). Nu försöker jag ta mig igenom 20 sidor jobbmail. Det är helt fantastiskt. Jag önskar jag kunde dela med mig av varje mail, för fortsätter mailen i den här stilen får jag fan snart kramp. Det första mailet i inboxen var från en person som frågade om någon ville ha en palm. Ämnesrad: "En stor palm". I mailet: "Den är typ 2 meter hög och 2 meter bred". Den bifogade filen, en bild på palmen, heter "en_palm.jpg". Alltså, det går inte att hitta på sådant.

Här är några fler rubriker från mailen i min inbox:
Nyhetsbrev från Veberöds medborgarkontor
Tomatplantor bortskänkes - först till kvarn
VB: Agneta går i pension!
VB: Skånemejerierna kvar!
Återlämna!!!!
visning av skor
kylskåpsfynd

Det händer mycket dramatiska saker inom kommunen:
"Vem har (den 3/6) beställt 4 bullar (ost o skinka), 1 kanelbulle och 3 kaffe hos caféet? Fakturan kan inte skickas till skanning innan jag får veta det."
"En flaska kallpressad linfröolja försvann från köket i förra veckan. Vänligen lämna tillbaka denna till mig."
Rafflande fortsättning:
"Tack för den återlämnade flaskan! Hoppas att smakprovet var till belåtenhet, Vem du nu än är! ; )"

Det är svårt att förklara fenomenet med kommunmail. Det är så mycket putslustighet, passiv aggressivitet och själlöshet på en gång. När jag öppnade inboxen och såg att jag hade 20 sidor att gå igenom ville jag nästan ta livet av mig. Förstår ni hur själsdödande det är att läsa 400 mail som handlar om kommunaktiviteter, utvecklingsresor, och "åh nej, datorsystemet är nere igen för femte gången idag - vi har kontaktat it-avdelningen"? Det är så mycket banaliteter och fördummande smörja i min inkorg att jag inte vet var jag ska ta vägen. Ett mail handlar om att man ska använda namnbrickor och ett svar (som antagligen inte skulle varit publikt) skickas ut till avsändaren, där den som mailar i princip säger "du har förstört mitt liv, dra åt helvete". Det är så sorgligt. Det är så mycket tragik mellan raderna, så mycket livströtthet och ångest att jag fan blir alldeles matt. Nästan inget mail handlar om det som rubriken avser, vilket gör att jag måste läsa igenom alla mail för att se så att jag inte missar något. Många mail har inga rubriker alls. Nästan alla mail har bifogade clip art-bilder, putslustiga tecknade skämt, eller extremt fult redigerad text skriven i extra fet, extra stor stil, ibland i någon uppseendeväckande färg.
När jag tänker på att jag antagligen kommer jobba kommunalt och få sådana här mail resten av mitt liv vill jag allvarligt talat bara lägga mig ner och dö.